A night with Angie N Yazz

Feel it coming in the air
Hear the screams from everywhere
I’m addicted to the thrill
It’s a dangerous love affair
Can’t be scared when it goes down
Got a problem, tell me now
Only thing that’s on my mind
Is who gon’ run this town tonight 

Utan att tänka mig för är jag nu ute på djupt vatten. Hur löser jag det här? Hur kommer jag vidare?
Hur kommer det sig att folk tar sig rätten att prata om andra, som om det kände till hela deras värld? Varje steg?
Ibland undrar jag som du, Messa..Vart Tog Glöden Vägen?

Jag vet inte vart den är, men jag vet hur man fortsätter efter man har hittat något man brinner för. Man kör på!
Och man kör på som om det gällde livet! Man kämpar varje dag, varje minut och varje sekund.
Det är värt det.

Life’s a game but it’s not fair
I break the rules so I don’t care
So I keep doing my own thing
Walking tall against the rain
Victory’s within the mile
Almost there, don’t give up now
Only thing that’s on my mind...

Jag bröt aldrig mitt löfte till dig.

Säg aldrig det. Aldrig någonsin. Jag bröt mitt löfte till mig själv.
Den som ger sin in i leken får leken tåla. Kan världen verkligen fungera så sjukt? Så iskallt.

Nu har jag svarat på vart du tar vägen när du hittat glöden. Så...vad händer om man haft den, starkare
än någonsin, men tappat den ?

Märkte nyss att detta blev ett ''tyck synd om mig'' inlägg. Hahhaa.
Så är det dock inte, de är en hel del mer än det.
Tycker man synd om sig själv för länge blir sympatin från medmänniskor likamed noll.
Det kan dock bara vara skönt att lätta på hjärtat. Varje sig någon läser eller inte.

Så tack Angie för du ger mig några sidor här ibland, du är grym!
Och håll glöden vid liv, och kämpa för att den aldrig ska slockna.

All is full of love
// Yazz