Heartbeat

Under den senaste tiden har jag gett mig själv en fix idé. Jag måste få känna hjärtslag för att somna "tryggt". Nu när jag inte har någon som sover brevid mig länge får jag för mig att lägga handen mot min egen bröstkorg. Dumt gjort!

Det kändes inte tryggare någonstans, de kändes mer som "Nu lyssnar jag efter om mitt hjärta kommer stanna". Jag blev nervös istället och det var ännu svårare. Ni vet hundvalpar, som behöver ljudet av en klocka brevid sig för att tickandet påminner om mammas hjärta? Så är jag, bara att jag hellre lägger handen på och hellre känner slagen.

Det är det här jag menar med att det är tomt.

Det finns hjärtslag jag inte kan glömma, dom jag skulle känna igen bland 1000 andra. Jag kan bara säga...

te necesito...


// Yazz


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0