Amore.
Lo so che fa male, lo so che brucia. So anche che possa andare oltre, che il dolore possa interferire, per Brannan sarà speranza. So che l'amore fa male. Ma so che è anche la più bella che esiste.
Det är något som kommer och går.
Man känner fjärilarna i magen, man känner hoppet och kanske för en gångs skull lyckan i sig. J
ag vet också att fjärilarna man har kommer tappa sina vingar, att hoppet kommer övergå till smärta och att lyckan kommer vara något oväsentligt.
Jag måste också säga att det är okej att vara i det där svarta hålet utan något som helst solljus
för det kommer komma tillbaka,
man híttar tillbaka till glöden och
man kommer ihåg vem man är och
vad man är kapabel till.
Det är när man har kommit till den punkten då
man kan säga att man blir en starkare människa.
Mycket fint skrivet!
