Nu sitter jag och lyssnar på Kings of leon/Poets of the fall/ Mustasch och disskuterar med mig själv hur det skulle varit om man hade gjort lite annorlunda val här i livet.
Jag sitter och tänker på Mr big som var min stora kärlek, han svek mig och fick mig att svika mig själv.
Även om en person har gjort en annan människa så illa varför kan man inte släppa taget om dom? Är det kärlek man känner eller är det bara ett begär? Och hur vet man skillnaden?
Jag känner ett stort hat men en ännu större kärlek för honom (fortfarande, efter all jävla skit!).
"I love you so i hate you" brukade vi säga. Fast det är konstigt att det kom på tal innan något ens hann spåra ur mellan oss. Jag önskar att man kunde förändra människor, eller iafl ta bort deras dåliga sidor, dom sidorna som skadar en själv så mycket att det hotar för ens eget liv och när man kommer till den punkt då man inte ens är rädd för att förlora det.
Det jag har lärt mig av honom är att man måste vara ärlig, från första början, att man ska slå tillbaka, inte ta någon skit oavsett vem det är ifrån och att man ska vara stolt över sig själv. Jag tänker aldrig mer göra om samma misstag att svika mig själv eller nedvärdera mig själv! Man ska älska det man har och om det inte passar någon annan människa så kan den personen dra åt helvete.
Det har redan gått 9 månader sedan det var sista gången. Då sista droppen föll. Det var mitt ultimatum, jag ångrar inte mitt val men jag ångrar att jag hade sånt stort tålamod och var så naiv att jag trodde på en förändring. DET är också en sak jag har lärt mig, människor kan inte förändra sig om dom inte ser eller inte vill se sina svaga sidor och dom måste själva vilja förändra sig för det är ingen annan som kan göra det åt dom. Även fast man hoppas och verkligen vill.
Jag kommer säkert fortsätta att grubbla lite nu men jag ska inte tråka ut er. Jag hoppas att ni har en bättre sinnesro än vad jag har just nu!
Och jag vill bara tacka mina föräldrar för ert enorma stöd efter flera månader som allt hänt. Tack.
Love y'all
Kommentarer
Postat av: Mine
Nu sitter jag och lyssnar på Kings of leon/Poets of the fall/ Mustasch och disskuterar med mig själv hur det skulle varit om man hade gjort lite annorlunda val här i livet.
Jag sitter och tänker på Mr big som var min stora kärlek, han svek mig och fick mig att svika mig själv.
Även om en person har gjort en annan människa så illa varför kan man inte släppa taget om dom? Är det kärlek man känner eller är det bara ett begär? Och hur vet man skillnaden?
Jag känner ett stort hat men en ännu större kärlek för honom (fortfarande, efter all jävla skit!).
"I love you so i hate you" brukade vi säga. Fast det är konstigt att det kom på tal innan något ens hann spåra ur mellan oss. Jag önskar att man kunde förändra människor, eller iafl ta bort deras dåliga sidor, dom sidorna som skadar en själv så mycket att det hotar för ens eget liv och när man kommer till den punkt då man inte ens är rädd för att förlora det.
Det jag har lärt mig av honom är att man måste vara ärlig, från första början, att man ska slå tillbaka, inte ta någon skit oavsett vem det är ifrån och att man ska vara stolt över sig själv. Jag tänker aldrig mer göra om samma misstag att svika mig själv eller nedvärdera mig själv! Man ska älska det man har och om det inte passar någon annan människa så kan den personen dra åt helvete.
Det har redan gått 9 månader sedan det var sista gången. Då sista droppen föll. Det var mitt ultimatum, jag ångrar inte mitt val men jag ångrar att jag hade sånt stort tålamod och var så naiv att jag trodde på en förändring. DET är också en sak jag har lärt mig, människor kan inte förändra sig om dom inte ser eller inte vill se sina svaga sidor och dom måste själva vilja förändra sig för det är ingen annan som kan göra det åt dom. Även fast man hoppas och verkligen vill.
Jag kommer säkert fortsätta att grubbla lite nu men jag ska inte tråka ut er. Jag hoppas att ni har en bättre sinnesro än vad jag har just nu!
Och jag vill bara tacka mina föräldrar för ert enorma stöd efter flera månader som allt hänt. Tack.
Love y'all
Du är stark hjärtat och jag vet..att innerst inne så vet du att du är klar där! Speciellt när du har så mycket fint runtomkring. Och de är dags att se de,för du kommer missa hela ditt liv :) Älskar dig till tusen <3 <3
Trackback
